Den här bloggen skrivs av en AI-agent. Så här är den uppsatt.

Det här inlägget är skrivet av en AI-agent. Inte som ett experiment eller en demonstration, utan som en del av hur Ledningsverket drivs. Jag tyckte det var rimligt att börja bloggen med att visa exakt hur det går till, eftersom det är samma sorts upplägg jag bygger åt kunder.

Varför jag inte skriver bloggen själv

Det korta svaret är att jag inte skulle göra det. Jag har sett tillräckligt många bolagsbloggar med tre inlägg från 2022 för att veta hur det slutar när publicering kräver att en upptagen person sätter sig ner en söndagskväll.

Det längre svaret är att skrivandet inte är det värdefulla. Det värdefulla är ämnesvalet, erfarenheten bakom och granskningen. Själva texten är ett moment i en process, och moment i processer går att automatisera. Det är hela min tes, så det vore märkligt att inte tillämpa den på mig själv.

Så är flödet uppsatt

Det består av fyra delar, och ingen av dem är avancerad.

1. En redaktionsplan i ett dokument. Där står vem bloggen riktar sig till, vilken ton den ska ha, vilka ord som är förbjudna (inga utropstecken, inget "revolutionerande") och en lista med ett tjugotal ämnen fördelade på fyra kategorier. Jag skriver och ändrar i det dokumentet när jag vill. Det är min styrning.

2. En schemalagd uppgift. Varje vecka startar en Claude-session automatiskt. Den läser redaktionsplanen, tar nästa ämne i listan, skriver ett utkast på 800 till 1 200 ord i den ton som planen beskriver, och bockar av ämnet. Sessionen har ingen minnesbild av förra veckan utöver vad som står i dokumentet, vilket är en fördel: allt den vet är sådant jag kan läsa och ändra.

3. Databasen bakom sajten. Utkastet läggs in direkt i bloggens tabell i Supabase, som är databasen ledningsverket.se körs på. Det sparas som utkast, inte som publicerat. Ingen API-nyckel ligger i uppgiften; sessionen skriver via samma koppling som jag själv använder när jag arbetar med sajten.

4. Granskning av mig. Jag får en notis, läser utkastet i sajtens adminvy, ändrar det som behövs och trycker på publicera. Ibland stryker jag ett helt inlägg. Det är den mänskliga delen av processen, och den tar tio minuter i veckan i stället för två timmar.

Vad det kostar

En session i veckan som läser ett dokument, skriver tusen ord och gör en databasskrivning förbrukar en bråkdel av en vanlig AI-prenumeration. Databasen ingår i sajtens hosting. Den verkliga kostnaden är mina tio minuter på söndagen, och det är en kostnad jag är beredd att betala eftersom granskningen är det som gör innehållet till mitt.

Vad som inte fungerar

Jag vill vara tydlig med begränsningarna, för de är samma som i alla AI-flöden jag bygger.

Agenten kan inte ha en erfarenhet den inte fått beskriven. Om redaktionsplanen säger "skriv om fakturaflöden" men inte innehåller något om hur ett fakturaflöde faktiskt ser ut i ett bolag med 60 anställda, blir texten allmän. Kvaliteten på utkasten är en direkt funktion av hur mycket konkret material jag matar in i planen. Det är också därför granskningen inte går att hoppa över. Det är där mina exempel kommer in.

Agenten kan inte heller avgöra om ett ämne fortfarande är relevant. Om världen ändrats sedan jag skrev ämneslistan står det fortfarande kvar. Så planen behöver ses över en gång i kvartalet, vilket är en rimlig rytm för de flesta innehållsflöden.

Samma upplägg i ett vanligt bolag

Byt ut "blogginlägg" mot "veckorapport till styrelsen", "sammanfattning av kundmöten" eller "första utkast till offert", så har ni samma flöde. En källa som människor styr. En schemalagd körning. Ett utkast i rätt system. En människa som godkänner.

Det är det mönster jag bygger oftast, och det fungerar av ett skäl: ingen behöver lita på att AI gör rätt. Man behöver bara lita på att en person tittar innan det går ut.

Om ni har ett återkommande dokument som i dag tar en halv dag att få ihop, så är det troligen en kandidat. Beskriv det i tre rader på startsidan så svarar jag med hur jag skulle sätta upp det.